Idag gick det bättre på praktiken. Det som var bättre var att den här personen som talade om för er igår inte var där idag, vilket var en lättnad. Men en sak som slog mig var att arbetsledaren för resturangen kom och sa till mig när jag var ensam och höll på med salladen, för hon sa att hon hade sett att någon har hållit på och sagt åt mig att göra en massa saker när jag gör andra saker och att att någon håller på att "köra med mig". Då tänkte jag på den här personen som jag berättade om igår, att arbetsledaren hade sett att den här personen har hållit på med sin styrande mot mig. Då sa arbetsledaren att det är bara att gå till arbetsledaren för att berätta om det är något jag upplever är jobbigt. Och det kändes så himla skönt när arbetsledaren sa det här, för att det var precis som att arbetsledaren har sett igenom mig att det är något jag tycker är jobbigt på praktiken. Skönt att ha med såna människor. Så jag funderar faktiskt på att gå och prata med arbetsledaren imorgon. Säga som det är. Får se om det blir någon förbättring hedanefter. Man ska ju inte gå till en plats och känna att det ska behöva bli jobbigt. Det är ju en självklarhet tycker jag.

Jaja, det blir imorgon det.

Nu sitter man och lyssnar lite på musik. Tar det lilla lugna. Det kan ju vara skönt det med.

Så vad gör ni då?