Sitter och kollar på sällskapsresan. En svensk gammal hederlig film med Lasse Åberg. Alltid lika bra, alla filmerna.

Imorgon så ska man packa lite inför Stockholmsresan på onsdag. Ska väl börja lite smått idag, men det största delen är imorgon. Varför jag ska till Stockholm på onsdag är för att jag och några vänner ska på Bryan Adams på Gröna Lund. Sen blir det lite annat som att gå ut på stan och lite annat. Det ska bli kul, otroligt kul. Så jag kommer inte att skriva så mycket under dessa dagar så ni är medvetna om det.

Ska väl fortsätta att kolla på filmen igen. Men ha det så bra och hoppas att ni har haft en bra svensk dag. Ta hand om er.

Då har man kommit in på kvällen på nationaldagen. Är hos familjen Nyvall där dagen inte firas så speciellt heller så i våran familj. Som jag läste vid aftonbladet idag att midsommarafton är våran nationaldag, det stämmer faktiskt i mina ögon mer än denna dag. Den dagen känns svenskare än någon annan dag på året. Då firas det med pompa och stått med sill och nube. Men nog pratat om det. Nationaldagen i Sverige har ändå en annan värde än vad de är i andra länder.

Kvällen blir lugn. Ska väl vara här under kvällen. Blir och se lite på total blackout som vi brukar se på månadar. Ingen större grejer här inte.

Men ni får har en fortsatt trevlig nationaldag och ta hand om er väl och varandra.

Då har den kommit den dagen som är den svenskaste dagen på hela året (förutom midsommarafton då). Det är som ingen har missat Sveriges nationaldag. Många känns det som att den här dagen ska det firas riktigt ordentligt och vissa anser som att den här dagen är precis som vanligt, att det liksom inte känns nå speciellt att fira nationaldagen. För mig personligen så står jag nog mittimellan. Visst vill man fira Sveriges nationaldag, men ändå så känns det som att det inte finns något att fira direkt. Men jag vet inte, kanske är det för att man inte har varit sån som har firat nationaldag vid tidigare tillfällen.

Men jag kan tycka ibland att det är så här i Sverige att vi inte firar vår dag. Det är som att vi svenskar inte är stolta över vårat land. Vi svenskar är ju de folk som firar sin allra minst i hela världen, iaf i Europa. Det kan man ju också förstå. Det är många som man har sett som inte firar vår dag.

Men det är ju som man vill egentligen, den fria viljan som spelar roll. Vill man fira så ska man göra det ordentligt eller så gör man det inte alls. Det är som man själv vill.

Jag kommer inte att fira något speciellt. Kanske ska man ner till farmor en sväng och sen ska man göra ordning tacos här hemma och äta med familjen. Inget större vikt blir det med det.

Hoppas att ni får en toppen bra dag ni som firar och självklart ni som inte firar. Ta hand om er och speciellt varandra.

Skulle nog behövas just nu tror jag. Känner att tröttheten kommer över mig nu och det är väl dags att gå och sova en sväng.

Har kollat nu på Irene Huss som brukar visas på söndagar numera. Verkar vara den ultimata dagen att ha massa svenska deckare på, söndagar. Förut så var den Beck på söndagar på tv 4 och sen kunde Wallander också visas. Sen var det några andra deckare visas med.

Men sen när klockan blev runt 22:30 så kom jag på det att det var sommarpratarna, så jag byte direkt över till svt 1. Då var det Morgan Alling, Camilla Läckberg, Måns Herngren, Pia Johansson och sen sist vet jag inte vem det var. Kände inte igen han, men tydligen så jobbade han inom teater så som jag uppfattade det hela.

De hade många olika samtalsämnen. En av de som jag fastnade mest för var när de pratade om tro. Att alla hade olika slags tro. Och Camilla Läckberg drog upp något som jag kände igen mig lite i och som jag även jag tror lite på. Det var att hon trodde på ödet och allt runt omkring oss har en anledning till att det finns där det finns. Allt har en anledning. Det är vad jag tror jag med. Jag tror jag finns till av en anledning, att mina föräldrar kom och flyttade hit till exempel och allt annat. Visst, det kan ju vara många som tror det. Men det är min tro. Eller om man kan kalla det tro, det vet jag inte. Men det är iaf vad jag kallar en tro.

Sen har jag alltid tänkt på hur mitt liv hade sätt ut om jag hade valt en annan väg. Som till exempel om man har beställt en resa någonstans som Thailand typ, hur hade livet sett ut om man hade valt att resa till USA? Vad vet jag. Det finns inga svar på den frågan. Det får man aldrig veta.

Med dessa tankar så ger jag mig för ikväll/natt. Ska lägga mig nu och vi får väl höras imorgon. Ha det gott och ta hand om er och varandra.