Kan inte fatta det hur glad man blir när det går så bra för andra människor. Hur mycket de människor går ned i vikt, det gör mig helt stum så att jag inte finner några som helst ord. Det blev till slut Karl-Fredrik som fick kamma hem segern i biggest loser Sverige med att gå ned 75,5 kg i vikt från att ha vägt 170 kg från allra första början. Med den vikten är ju helt otroligt att gå ned på hur många veckor de har hållit på. Man blir ju bara så jäkla villig att träna så ini helskotta mycket mer än vad man gör just nu för att man skulle vilja gå ned mycket i vikt. Kanske inte 75 kg, vilket jag skulle bli smal som en pinne om jag skulle gå ned så mycket dock. Men kanske 40 kg åtminstone. Det är en rimlig viktnedgång till en början, sen får man se hur det kommer att utvecklas vidare.

   Karl-Fredrik, en värdig vinnare av biggest loser Sverige :)

Ikväll så är det dags för biggenst loser Sverige final. Det ska blir så kul att se hur de kommer att förändras. Man blir ju så lycklig och glad att se hur det har gått ned så mycket och kan starta ett nytt liv efter allt fett på kroppen som de har samlat på sig. Det blir ju så att man taggar sig själv också på ett sätt för att fortsätta att träna för att gå ned i vikt eftersom man själv har sådana problem med det. Man skulle vilja ha någon tränare som pushar en hela tiden och en som har riktigt med tålamod för att hjälpa en med att nå sina mål som man har. Det skulle vara någonting, för det är det som jag skulle vilja ha. Bara jag får den där pushning varje dag att man klarar det, så är det bra. Det kan iaf få mig att vilja gå till gymmet och sen till badhuset för att simma. Egentligen så räcker det bara. Jag kommer ihåg när jag gick i andra ring, då jag och en kompis var och gymmade. Efter att vi hade gått våran runda på gymmet så gick vi på gåbandet. Jag hade sagt till kompisen att jag ger mig inte förrän jag har gått bort 500 kalorier. De gånger då jag hade tänkt och ge upp innan jag kom till 500, så sa kompis alltid och stöttade att jag skulle fortsätta för att det här kommer jag klara. Jag kämpade på och till slut så lyckades jag komma till 500 kalorier. Jäklar vad glad jag blev och kompisen också som gick bort 500 kalorier hon med. Bara en sådan liten sak kan ge så mycket. Det är det jag skulle vilja att någon sa till mig varje dag så att man fick den här drivkraften till att genomföra träningen och simningen. Det vore kanon.

Sen efter finalen så blir det att se på våra vänners liv på svt1. Sen var det någonting vid 22 som jag skulle på, men kommer inte på vad det var för nått. Men det kommer jag väl på så småningenom.

Imorse innan jag åkte till stan så kollade jag på den sista avsnittet utav välkommen åter då Camilla Läckberg var med. För det är så här att kvinnan som jobbar på bokavdelningen i serien gillar inte Camilla Läckberg och varje gång någon frågar henne om de har Camilla Läckberg böcker så säger hon att de inte finns något, fast det egentligen finns. Lite kul att se hur hon hånar Camilla Läckberg. Men Idag så fick hon en hel annan mening av henne iaf :P hehe

Sen när jag kom till biblioteket idag så var Zeid där och pluggade. Blev visst lite förvånad att han var där, var kul att snacka med honom. Har inte pratat med honom sedan i våras. Satt där tills jag skulle börja klockan 13 från klockan 11 :)

Jag satt och skrev lite på en novell medans Zeid pluggade :)

Nu måndag morgon igen. Ännu en vecka att se framemot. En vecka med nya saker att ta sig itu med. Snart blir det att bege sig in till stan för att kanske ta några simtag. Det var ju ett tag sedan man var inne och simmade. Får ta och skärpa mig nu faktiskt.

Sen är det W4U idag. Idag så blir det någon att ta reda på vad man kan tänka sig för slags yrke som man skulle ta och jobba som i framtiden. Och det är så svårt med det där eftersom det enda jag vill är egentligen att bli författare. Men vägen dit så måste jag ändå ha ett jobb som jag kan trivas med. För hos en författare så tar det ju ett tag innan man tjänar rätt så bra med pengar. Då är det ju bra om man har ett jobb bredvid så att man kan ha någon form av en fast inkomst istället för att inte ha någonting alls när man börjar skriva. Det visar sig i framtiden. man kan hoppas på det bästa.

Ha det bra alla och ta hand om er alla.